Idag för 250 år sedan: 29 oktober 1765

Tredje utskottet granskar Sveriges censurhistoria

Från Riksdagen. Efter ett två månader långt uppehåll återupptog det tredje utskottet i dag sin utredning av förutsättningarna för att införa tryckfrihet i Sverige. Till dagens sammanträde hade man hunnit utreda närmare vad som skett med protokollen från tryckfrihetsutskottet vid föregående riksdag 1760–1762. Dessa efterfrågades vid utskottets första sammanträde, i augusti. Några regelrätta protokoll har inte kunnat återfinnas från det förra utskottets sammanträden, utan enbart några koncept som blivit inhäftade i Stora deputationens handlingar. Kanslirådet Johan Carl Franc, som genomfört sökningen i riksdagens arkiv, berättade vid sammanträdet att han kvitterat ut de nämnda koncepten, men därefter på begäran överlämnat dem till censor librorum Niclas von Oelreich, Där ligger de, enligt vad som uppgavs i utskottet, fortfarande. Oelreich har inte lämnat någon förklaring till sitt handlande.

Eftersom utskottet inte kunde komma längre i denna fråga föreslog ordförande Gustaf Reuterholm att man i stället skulle gå igenom det befintliga rättsläget för tryckeriverksamheten i riket. Här var arbetet bättre förberett av Reuterholm. Lagstiftningen på området består av en lång rad överlagrande författningar och utskottet har mycket att sätta sig in i. Utskottet bortsåg från den äldsta lagstiftningen och inledde genomgången först med nu gällande censurlag, som antogs av Karl XI den 5 juli 1684. Trots det hann man vid dagens sammanträde inte längre än till den artonde tilläggsförfattningen, daterad den 11 juni 1735.

Ett mönster som uppmärksammades av tredje utskottet är att lagstiftningen genomgående har en vag definition av det som kallas skadlig, onyttig eller fördärvlig litteratur. Utskottet ansåg att en skrift aldrig fick förkastas utan att dess brister först noggrannt klargjorts. I annat fall öppnas för godtycklighet i tillämpningarna av lagen.

Utskottet hade också svårt att se ändamålet med den lag från 1687 som förbjuder tryckandet av riksdagsbeslut, kungliga förordningar och andra lagtexter. Det har tvärtom stor betydelse för rättssäkerheten att medborgarna känner till rikets lagar, ansåg utskottet.

Nästa sammanträde med utskottet är planerat till den 4 november.

Jonas Nordin

Other posts

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.