Idag för 250 år sedan: 12 december 1765

Riksdagens maktställning officiellt bekräftad

Från Riksdagen. Vid dagens korta sammanträde med Tredje utskottet fattades beslut i två viktiga principfrågor. Dels bekräftades att akademiska arbeten vid universiteten ska vara fria från censur men precis som tidigare godkännas av fakulteterna innan de får läggas fram. Dels bekräftades riksdagsmäns rätt att trycka de anföranden och förslag som presenteras inför ständerna. Denna rätt betonades så eftertryckligt att den närmast ska förstås som en uppmaning.

Utskottet argumenterade att det bör vara hedrande för varje riksdagsman att få göra sina tankar och förslag kända hos allmänheten och att det dessutom är ett enkelt sätt att effektivisera riksdagsarbetet. Man räknar med att en hel del ogenomtänkta förslag aldrig kommer att läggas fram om de riskerar att bli offentliga.

800px-William_Hogarth_-_John_Wilkes,_Esq, liten
Frihetskämpen John Wilkes.

Utskottet hänvisar till England som en förebild, men Frittord250 vet att utskottet ger en alltför idylliserad bild av offentligheten kring förhandlingar i parlamentet. Förra året uteslöts parlamentsledamoten John Wilkes från underhuset för att ha klandrat kung Georg III och den brittiska regeringen i sin tidning The North Briton. Vi kan knappast förvänta oss att den sortens kritik kommer att accepteras i Sverige heller ens om vi får en tryckfrihetsförordning, men Wilkes har länge trakasserats också för att ha publicerat referat från underhusets sammanträden. Den reform som nu föreslås av Tredje utskottet kommer utan tvekan att innebära att Sverige får långt mer frikostiga regler kring handlingars offentlighet än de som gäller i Storbritannien.

Tredje utskottets syfte med att öka insynen i riksdagens verksamhet är att bredda det politiska deltagandet. Att läsa om riksdagens arbete är ett bra sätt att förebereda framtida ledamöter för uppdraget, argumentar man. Frittord250 noterar också att Tredje utskottet kallar riksdagen för ”högsta makten” i linje med den förskjutning i tolkningen av statsrätten som ägt rum under de senaste decennierna. I den gällande regeringsformen från 1720 anges kungen som rikets högste styresman, men som bekant har den rollen i realiteten övertagits av ständerna, vilket nu alltså bekräftas officiellt.

Jonas Nordin

Other posts

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.