Idag för 250 år sedan: 9 december 1765

Medborgarna får ökad insyn i politiken

Från Riksdagen. I dag har Tredje utskottet sammanträtt och tagit ett ordentligt kliv fram mot en färdig reform på tryckfrihetens område. Det mest överraskande är den omfattande offentlighet kring politisk beredning som föreslås av utskottet.

För snart tre veckor sedan, den 22 november, beslutade utskottet om de begränsningar som fortfarande kommer att finnas kvar för det som får tryckas. Begränsningarna gäller framför allt angrepp på den lutherska religionen och det svenska statsskicket samt sådant som kan uppfattas som anstötligt eller ärekränkande.

Vid dagens sammanträde fastställdes i stället tryckfrihetens omfattning i positiv mening. Det har nämligen ansetts nödvändigt att uttryckligen klargöra hur långt denna nya frihet kommer att sträcka sig så att inga tveksamheter uppstår. Av utskottets resonemang framgår att det framför allt är inom det politiska debattklimatet som man förväntar sig stora förändringar. Ett viktigt syfte med förändringen är att ge medborgarna bättre insyn i hur riket styrs.

Om utskottet får som det vill kommer medborgarna att få möjlighet att läsa protokoll och andra handlingar från riksdagens, riksrådets och myndigheternas arbete och överläggningar, även i utrikespolitiska frågor, så länge de inte omfattar hemliga klausuler. Utskottet vill också ge allmänheten tillgång till nya lagar och förordningar redan på planeringsstadiet. Diskussioner om statsbudgeten bör likaså ske öppet och medborgarna bör få full insyn i domstolarnas arbete, föreslås det.

En sådan omfattande offentlighet rörande allmänna handlingar skulle i ett slag förändra medborgarnas möjlighet att kontrollera hur riket styrs. Fram tills nu har ju inte ens riksdagens protokoll varit offentliga och dess överläggningar har bara varit kända genom de redigerade berättelser som allmänheten kunnat läsa i Riksdagstidningarna sedan 1756.

Det får också antas att detta kommer att ge riksdagen en förändrad ställning. Sedan 1746 har det ju varit uttryckligen förbjudet för vanliga medborgare att försöka påverka riksdagsledamöterna i deras arbete. Med den nya tryckfriheten och offentligheten kring allmänna handlingar förväntas i stället medborgarna ta aktiv del i politiken. Utskottet föreslår att berättelser om riksdagens arbete fortsättningsvis ska tryckas på statens bekostnad så att var och en får möjlighet att informera sig om tillståndet i riket och kan lämna nyttiga påminnelser och förslag i god till nästa riksdag.

Skulle utskottets förslag accepteras i denna form kommer Sverige att få en öppenhet kring politiska förhållanden som saknar motstycke bland Europas övriga länder. Inte ens i Storbritannien, där pressen på många andra sätt har en avundsvärd ställning, är det tillåtet för tidningarna att rapportera om diskussionerna i parlamentet.

Jonas Nordin

Other posts

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.