Ny forskning kring tryckfrihetsförordningen 1766

I anledning av 250-årsjubileet av 1766 års tryckfrihetsförordning ordnar Tvärvetenskapligt 1700-talsseminarium i samarbete med den mediehistoriska noden 1750–1850 samt Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, ett seminarium som presenterar ny forskning kring förordningen.

Konstitutionsutskottet förbereder en samlingsvolym som utges på jubileumsdagen 2 december och där tre av dagens talare medverkar.

Historikern Jonas Nordin inleder: 1766 års tryckfrihetsförordning brukar kallas världens första. Det är nästan lika korrekt att kalla det världens enda tryckfrihetsförordning; det är något av en svensk särlösning att reglera tryckfriheten i en separat grundlag. Tryckfrihetsförordningen var ett utlopp av tidens allmänna idéströmningar, men i sin utformning hade den några artegna inslag som gjorde den svenska lagen unik.

Litteraturvetaren Marie-Christine Skuncke har studerat förordningens tillkomst genom en närläsning av källmaterialet från riksdagarna 1760–1762 och 1765–1766: Kraven på offentlighet var starka redan 1760–1762 efter ett par decenniers hattstyre. Men det var först 1765–1766, med Anders Chydenius som aktör och med de tre ofrälse ståndens samarbete mot adeln, som offentlighetsprincipen kunde antas och den världsliga censuren avskaffas.

Sinologen Lena Rydholm talar om bilden av Kina i den svenska tryckfrihetsdebatten: I politiska skrifter av Nordencrantz och Chydenius beskrivs Kina som ett föredöme, ett folkrikt land med ekonomiskt välstånd och stabilitet som vilar på grunden av ”skrif-frihet”. Lena Rydholm har följt Kinabildens förvandlingar från kinesiska källor via en fransk jesuitskrift till de nordiska författarna.

Rättshistorikern Rolf Nygren belyser TF 1766 från statsrättslig utgångspunkt: Förordningens rättshistoriska betydelse ligger mer på offentlighetsprincipens genombrott än på tryckfrihetens; offentlighetsprincipen behövde tryckfriheten för att kunna fungera. Han kommer även att ta upp frågor om bland annat sambanden mellan censur och religion samt tryckning av myndigheters handlingar i ett längre svenskt tidsperspektiv.

Tid: Onsdag den 16 mars kl. 16:15–18:30 (obs tiden!). Postseminarium.

Plats: Engelska Parken Humanistiskt Centrum, hus 6, Rausingrummet, Uppsala.

Programuppdateringar på 1700-tal.se.

Jonas Nordin

Other posts

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.