Idag för 250 år sedan: 18 juli 1766

Tryckfrihetsutskottet avslutar sitt arbete

Nya regler föreslås för boktryckare och bokhandlare

Idag höll Stora deputationens tredje utskott, det så kallade tryckfrihetsutskottet, av allt att döma sitt sista sammanträde. Under sessionen avhandlades den tredje delen av utkastet till tryckfrihetsförordning eller den del som berör bokhandelns och boktryckeriernas ställning i en förlagsvärld utan förhandsgranskning. Genom en källa med god inblick i utskottets arbete har Frittord250 kunnat ta del av innehållet.

Denna den tredje artikeln i förordningen sägs vara författad av borgmästaren i Skanör, Leonard De la Rose. Enligt vad Frittord250 erfar kommer utskottet föreslå att boktryckare går straffria i tryckerimål så länge de kan uppge namnet på författaren till en åtalad skrift. Vill boktryckaren inte uppge namnet tar han däremot på sig fullt rättsligt ansvar för skriften. Om tryckaren däremot utan föregången rättslig prövning avslöjar namnet på en författare som önskar vara anonym kan tryckaren dömas till dryga böter.

Precis som tidigare måste pliktexemplar av alla tryckta skrifter levereras till universitetsbiblioteken, Riksarkivet och Kungliga biblioteket. På det hela taget föreslås ganska få förändringar av den tekniska hanteringen runt bokmarknaden. Skråregler och prisregleringar föreslås vara i det närmaste oförändrade. Det kommer till exempel fortfarande vara förbjudet för boklådor att sälja inbundna böcker. Liksom förut kommer den bokläsande allmänheten behöva gå med sina buntade tryckark till bokbindaren för att få dem prydligt inbundna.

En viktig begränsning föreslås i utskottets förslag. Även om den inhemska förhandscensuren upphör kommer bokimporten från utlandet även fortsättningsvis att vara reglerad. Den importerade litteraturen har tidigare granskats av bokcensorn, men som vi tidigare rapporterat är det på förslag att avskaffa detta ämbete. Därför föreslår utskottet i stället att prästerna i hamnstäderna åläggs att preliminärt besiktiga och upprätta förteckningar över importerade böcker. Dessa boklistor ska sedan sändas till närmaste domkapitel eller universitet för kontroll. Bokhandlarna åläggs även att själva rapportera vilka böcker de köper in från utlandet. Innan böckerna godkänts för spridning får de inte lämna hamnstädernas packhus och om några, som det heter, ”förföriska eller otillåtna skrifter” upptäcks ska de genast föras ut ur riket. Man kan fråga sig hur denna ganska omständliga procedur kommer att fungera i praktiken och om den decentraliserade bedömning som föreslås verkligen befrämjar rättssäkerheten på området.

Med detta har i alla fall tryckfrihetsutskottet fullgjort sitt uppdrag. Tågordningen framöver är den att Stora deputationen kommer att diskutera utskottets utkast och föreslå eventuella förändringar i lagtexten. Som Frittord250 tidigare rapporterat har ju deputationen nu två konkurrerande förslag att ta ställning till: ett mer återhållsamt med bibehållen förhandsgranskning, som författats av utskottets ordförande Gustaf Reuterholm, och ett mer genomgripande utan censur, som har utformats av den numera uteslutne Anders Chydenius och Leonard De la Rose. Enligt uppgifter till Frittord250 stöds det senare förslaget av majoriteten i tryckfrihetsutskottet, men det är ingen garanti för att det går igenom i Stora deputationen. Deputationen har full frihet att utforma förordningen som den vill, med eller utan stöd i något av betänkandena. När denna process väl är klar och det föreligger ett färdigt lagförslag ska det dessutom röstas igenom i alla fyra stånden. Om det går vägen återstår sedan att ge förordningen laga kraft genom kungens underskrift.

Det arbete som återstår kan ta flera månader i anspråk och det har redan aviserats att riksdagen börjar gå mot sitt slut. Många läsare minns säkert att det förra tryckfrihetsutskottet, som arbetade 1760–1762, aldrig hann klart med sitt arbete innan riksdagen avslutades. Det är bara att hoppas att samma sak inte händer även denna gång, så att vi måste vänta ytterligare minst tre år på denna efterlängtade reform.

När utskottsbetänkandet kommer att kunna behandlas av Stora deputationen är i skrivande stund okänt, men lagstiftningsmaskineriet kommer alltså att behöva arbeta länge än innan en tryckfrihetsförordning kan se dagens ljus.

Jonas Nordin

Other posts

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.