Riddarhussalen

Idag för 250 år sedan: 7 augusti 1766

Stora deputationen tar över tryckfrihetsarbetet

Arbetet med en reform på tryckfrihetsområdet gick idag in i ett nytt skede då riksdagens stora deputation sammanträdde på stora riddarhussalen. Ett utkast till förordning har tidigare tagits fram av det så kallade tryckfrihetsutskottet, men det är nu Stora deputationens ansvar att slutgranska förslaget och utforma en färdig lagtext.

Som Frittord250 tidigare rapporterat har frågan om censurens framtid vacklat fram och tillbaka. Tredje utskottet enades i april om att förorda avskaffandet av all form av förhandsgranskning, ett ställningstagande utskottet några veckor senare överraskande backade ifrån. Det är den mer restriktiva linjen som nu tycks vinna överhanden i Stora deputationen.

Rudbeck
Adelns lantmarskalk Ture Gustaf Rudbeck är den som ska ro en tryckfrihetsförordning i hamn.

Deputationens ordförande, adelns talman Ture Gustaf Rudbeck, själv känd som moderat tryckfrihetsförespråkare, har att gå en besvärlig balansgång. Av allt att döma finns det numera få eller inga ledamöter som förespråkar vare sig förhandscensur eller en helt oreglerad tryckfrihet. Under dagens möte konstaterades att det finns en uppenbar motsättning mellan frihet och censur och den förra bör föredras framför den senare. Men frågan är hur  en sådan principiell men tämligen vag programförklaring ska omsättas i praktisk lagtext. Två propositioner antogs under dagens sammanträde: att avskaffa all censur samt att låta den tidigare bokcensorn Niclas von Oelreich behålla sin lön tills han finner en ny tjänst. Dessutom bestämdes det att tredje utskottets lagutkast ska bibehållas till innehållet, men omarbetas till formen. Utkastet är formulerat i tre sektioner, men ordförande Rudbeck förordar att förordningen utformas i löpande paragrafer i likhet med hur lagtexter normalt organiseras.

Den stridsfråga som framför allt kommer att prägla det fortsatta arbetet är den teologiska censuren. Några ledamöter inlämnade skriftliga reservationer mot censurens totala upphävande och förespråkar att förhandsgranskningen av teologiska texter behålls. Det är inte en fråga om fri opinionsbildning utan om religionens renhet och om själens frälsning, menar dessa kritiker. En ansvarstagande lagstiftare kan inte stillatigande se på hur enskilda medborgare dömer sig själv till evig förkastelse på grund av okunskap eller tillfällig förblindelse, anser man. I denna fråga går det en fundamental skiljelinje mellan dem som förespråkar tryckfrihet som ett egenvärde och dem som ser det som ett verktyg som måste brukas med besinning. Det är känt att båda åsiktslinjerna har sina förespråkare och det är på inget sätt avgjort vilken sida som kommer att få sista ordet i Stora deputationens beredning.

Jonas Nordin

Other posts

Leave a Reply