SOU 2016_58_08

Mediegrundlagskommitténs betänkande presenterat

I dag överlämnade Mediegrundslagskommittén sitt betänkande (SOU 2016:58) till justitieminister Morgan Johansson. Den parlamentariska kommittén har letts av justitierådet Anders Eka , som presenterade arbetet och rekommendationerna vid en pressträff på Rosenbad under torsdagen.

Utgångspunkten för kommitténs arbete har varit den mer omfattande Yttrandefrihetskommitténs slutsatser 2012 att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i sina grunder ska ligga fast och vidareutvecklas. Samtidigt har medieutvecklingen, internationaliseringen och inte minst EU-rättsliga förpliktelser lett till att vissa förändringar ansetts nödvändiga (se kommitténs direktiv).

Bland föreslagna förändringar finns en språklig översyn – termen ”svensk medborgare” bör exempelvis ersättas av ”var och en” för att tydliggöra lagens omfattning. Formerna för att grundlagsskydda webbplatser och databaser föreslås vara oförändrade, däremot förordas ett lättat utgivaransvar i vissa avseenden: utgivarens ansvar ska inte omfatta material publicerat längre än ett år tillbaka i tiden; grundlagsskyddet ska kunna bestå även om utgivaren inte har full redaktionell kontroll över användarkommentarer, länkar med mera; innehållsansvaret ska ligga kvar hos författaren även om en tryckt bok ges ut som e-bok, print-on-demand eller talbok, och inte vila i olika händer, vilket förekommer i dag.

Vidare föreslår utredningen att vissa känsliga personuppgifter (hälsa, sexuell läggning, lagöverträdelser etc.) som förekommer i elektroniska söktjänster inte ska omfattas av grundlagsskyddet. Det innebär att lagregleringen till skydd för känsliga personuppgifter ska ha företräde framför tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen.

Utredarna vill öppna för möjligheten att ge internationellt rättsligt bistånd i brottmål även när tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är tillämpliga. Förslaget innebär att förhör kan hållas med en misstänkt efter begäran från utländsk åklagarmyndighet. Om begäran om bistånd står i strid med allmänna svenska rättsprinciper och svensk grundlag ska den dock avslås. Journalisten och yttrandefriehtsexperten Nils Funcke har redan i förväg yttrat kritik mot denna del av förslaget. När trycksaker framställda i riket men avsedda att spridas i utlandet inte längre omfattas av svenskt grundlagsskydd ger det möjlighet för polis att hålla förhör och genomföra husrannsakan hos utgivare i Sverige, lyder bland annat kritiken.

Utredningen har också yttrat sig i frågor om tobaksförpackningars utformning (tilläggsdirektiv) och om möjligheten att sätta upp innehålls- och tillgänglighetskrav, exempelvis textning, på det utredningen kallar beställ-tv.

Efter vederbörlig beredning hoppas regeringen kunna lägga en proposition om grundlagsändring under våren 2017 med sikte på en andra omröstning efter riksdagsvalet 2018.

Ett pressmeddelande om betänkandet kan läsas här.

Hela utredningen kan laddas ned här.

Jonas Nordin

Other posts

Leave a Reply