Idag för 250 år sedan: 15 oktober 1766

TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN ANTAGEN AV RIKSDAGEN!

Kunglig underskrift krävs innan den vinner laga kraft

De senaste veckorna har inneburit ett intensivt arbete i riksdagen för att få tryckfrihetsförordningen i hamn. En arbetsgrupp inom riksdagens stora deputation har sedan den 7 augusti varit sysselsatt med att slutredigera lagtexten inför votering. Det färdiga utkastet, som förenklats på flera punkter jämfört med tredje utskottets förslag, var färdigt i slutet av september och har därefter debatterats i de fyra stånden.

I förslaget till tryckfrihetsförordning finns bestämmelser om kraftigt utökad insyn i riksdagens arbete, men ännu så länge råder den gamla sekretessen. Frittord250 har dock fått vissa rapporter om ständernas diskussioner.

Borgarna ska ha varit först med att acceptera lagförslaget, vilket skedde redan för ett par veckor sedan med endast mindre kommentarer. Bland annat föreslår de att kopior av allmänna handlingar ska vara avgiftsbelagda. I annat fall befarar de att denna rättighet kommer att leda till missbruk och öka arbetsbördan för tjänstemän vid de statliga myndigheterna. Ståndet föreslår dessutom att det ska råda ensamansvar i tryckfrihetsmål. Det ska hädanefter alltså inte vara möjligt att åtala både författare och boktryckare i det fall en skrift strider mot lagen, anser ståndet.

Bönderna har även de godkänt lagen, såvitt känt utan några egentliga ändringsförslag. Prästerna har däremot drivit igenom en väsentlig förändring: det förefaller nu klart att förhandscensuren kommer att behållas för skrifter i teologiska ämnen. Eftersom censorsämbetet kommer att avskaffas ska den teologiska censuren i stället utföras vid domkyrkokapitlen, vilket i praktiken är den ordning som redan följs. Synen på de teologiska skrifterna har som bekant böljat fram och tillbaka under lagstiftningsarbetet. Stora deputationen föreslog så sent som den 7 augusti att all förhandscensur ska upphöra, men på det teologiska området kommer förordningen alltså inte att innebära någon egentlig nyordning.

Det hårdaste motståndet har lagförslaget mött hos adeln. Flera ledamöter, däribland ledaren för hattpartiet Fredrik Axel von Fersen, har rest kraftiga invändningar mot den föreslagna offentlighetsprincipen, som man menar strider mot regeringsformen. Det skulle medföra mycket ont om enskilda riksdagsmäns åsikter och anföranden blir fria att publicera och göra allmänt kända. De paragrafer som noggrant utstakar gränserna för denna handlingsoffentlighet har adelsståndet velat stryka helt och hållet. Förslaget att tryckfrihetsförordningen ska antas som grundlag avvisar man också. En lag av denna karaktär måste kunna förändras och inskränkas om man ser att den leder till missbruk, argumenterar adeln.

Eftersom lagtexten i dessa delar redan accepterats av övriga tre stånd saknar adelns invändningar betydelse. Förordningen är därför att betrakta som antagen och riksdagens brev med begäran att Hans Kungl. Maj:t undertecknar den nya lagen avsändes idag, den 15 oktober. Förordningen vinner laga kraft först sedan kung Adolf Fredrik bekräftat den med sin signatur.

Jonas Nordin

Other posts

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.