Följ_Fly_svartkladd

Tryckfrihetsåret 2016 är över

Tryckfrihetsåret 2016 är över, ett jubileumsår som legat sällsynt rätt i tiden. 2016 fyllde Sveriges första tryckfrihetsförordning – som också introducerade offentlighetsprincipen i svenskt statsliv – 250 år, Yttrandefrihetsgrundlagen fyllde 25 år, Pressens opinionsnämnd, journalistikens eget självregleringsorgan, fyllde hundra år.

Under året har det presenterats flera utredningar och lagförslag med bärighet på tryck- och yttrandefrihetsområdet: I februari presenterades utredningen Integritet och straffskydd om skydd för den personliga integriteten i de icke grundlagsskyddade medierna. I september kom Ändrade mediegrundlagar, med förslag på justeringar inom det grundlagsskyddade yttrandefrihetsområdet. I oktober lades utredningen om tillsyn av personuppgiftsbehandling och dataskydd fram. I november lämnade Medieutredningen sitt slutbetänkande.

Samtidigt har illavarslande tendenser i Sverige och omvärlden aktualiserat frågorna på ett negativt sätt. Pressfrihetsindex visar att den oberoende journalistiken anfäktas av statsmakterna även i länder med väletablerad tryck- och yttrandefrihet. Författare fängslas, medierapportering från krigszoner och oroshärdar är förenat med livsfara, enskilda journalister utsätts för hat och hot som begränsar deras möjligheter att utföra sitt arbete. När medborgarnas åsiktsbildning diskuterats har det ofta varit i termer av självcensur, åsiktskorridorer och faktaresistens.

Den oroväckande utvecklingen för åtminstone med sig en god sak: den gör oss uppmärksamma på att tryck- och yttrandefrihet är en rättighet som måste vårdas. Och för det krävs medvetenhet, kunskap och ansvarstagande, inte bara bland makthavare och opinionsbildare, utan lika mycket bland den breda allmänheten. Det gångna årets jubileumsprogram har förhoppningsvis bidragit till att stärka denna insikt.

Tryckfrihetsåret har uppmärksammats i alla medier. Det har skrivits åtskilliga spaltmeter i tidningar och på webben, och det har producerats ny forskning som förbättrat vårt kunskapsläge. Organisationer och föreningar, arkiv, bibliotek och museer, politiker, myndigheter och många fler har arrangerat utställningar, föredrag och debatter. Bara kalendariet på den här webbplatsen – som inte gör några som helst anspråk på fullständighet – har rapporterat om närmare 150 programaktiviteter från Luleå i norr till Malmö i söder. Även i utlandet har den svenska tryckfrihets- och öppenhetstraditionen väckt intresse.

Somligt som sagts under året har varit hyllande, annat har spetsats med kritik och oro. Inte alla tankar har bottnat i sakkunskap, men även tokigheter kan ha sitt värde om de bidrar till debatt som mejslar fram mer välgrundade synpunkter. För ”sanning segrar alltid, då den får med samma fördelar bestridas och försvaras”, som Peter Forsskål skrev 1759 i något som kanske ska betraktas som en förhoppning och ett riktmärke snarare än som en regel utan undantag.

Faran med jubileer är att entusiasmen avtar när publiken gått hem och lamporna släckts. Men kunskap förvärvas inte en gång för alla, den måste underhållas fortlöpande. För en tid kan vi ha grundlagt en medvetenhet att bygga vidare på. Inte minst bör frågorna diskuteras i skolor och på andra ställen där barn och ungdomar inhämtar sitt vetande. Den här webbplatsen kommer inte att uppdateras med samma frekvens som under tryckfrihetsåret, men den kommer att finnas kvar som en dokumentation av de aktiviteter som ägt rum och som en resurs där grundläggande källtexter enkelt kan hämtas hem.

Tack till alla som bidragit med information till denna webbplats eller som på andra sätt uppmärksammat tryck- och yttrandefriheten!

Jonas Nordin

Other posts

Leave a Reply